Tagged: Per Bauhn

Nationalism, vedergällning och stamkultur

I fredags var Stockholm skådeplats för något som närmast kan beskrivas som en pogrom: En grupp främlingsfientliga män samlades för att med våld ge sig på nordafrikanska gatubarn.
Deras organiserade och målinriktade förföljelse av en minoritetsgrupp annonserades med ett flygblad med rubriken ”Det är nog nu!”. Av flygbladet framgår att gruppen ser sig som ett medborgargarde som ska markera mot de gatubarn som finns i centrala Stockholm, och att detta är en reaktion på trakasserier och överfall mot svenska kvinnor.

”Stammens kultur handlar om kollektiv sammanhållning och vedergällning, medan stadens kultur handlar om individer som lever under en rättsordning med lagar och domstolar.
[…]
Stamkulturen avvisar den typ av abstrakt centralmakt som stadskulturen innebär. I stället skyddar man sig mot andra stammar genom en vedergällningsetik som innebär att den som angriper en enskild medlem kommer att få hela gruppen efter sig, och att man kommer att hålla inte bara den enskilde angriparen utan hela hans grupp ansvarig. Därigenom tvingar man andra grupper att övervaka sina egna medlemmar för att förhindra kollektiv vedergällning. Det är så en hederskultur uppkommer, där individens val görs till gruppens angelägenhet.”

Citatet är hämtat ur Per Bauhns debattartikel i SvD om stamkultur  som en av drivkrafterna bakom nyårsövergreppen i Köln, men det kunde lika gärna handla om stamkultur som drivkraft bakom helgens händelser i Stockholm.

Bauhn vill uppmärksamma en ”motsättning mellan två sätt att tänka om individ och samhälle, där stammens sätt att skapa social sammanhållning ställs mot stadens. Det han kallar stamtänkande ”saknar koppling till en bestämd etnicitet eller religion” och ”förekommer och har förekommit överallt i världen. Stamtänkande finns i såväl fornnordiska ättsamhällen som Hells Angels.” Och stamtänkandet är starkt i den svenska nationella rörelsen.

Så här skriver gruppen bakom flygbladet om sin planerade vedergällningsattack mot nordafrikanska gatubarn (jag avstår från att länka till de högerextrema sajter som publicerat texten):

Vi ser numera ingen annan utväg än att själva dela ut straffen de förtjänar. Rättsväsendet har lämnat walk over och samhällskontraktet är därmed brutet – därför är det nu varje svensk mans plikt att försvara våra allmänna utrymmen mot den importerade kriminaliteten. Vi som samlades idag var varken din politiker, din journalist eller din polis. Vi är däremot din pappa, din bror, din make, din kollega, din och din granne.

I det citatet ryms tre av stamkulturens främsta kännetecken; kollektivism, vedergällningsetik och avvisande av centralmakten. De här tankarna hyllas på nationalistiska hemsidor och nyhetssajter liksom av nationella i sociala media.

Samma personer som högljutt framhåller den svenska och europeiska kulturens överlägsenhet jämfört med den arabiska och nordafrikanska verkar alltså  inte se något motsägelsefullt i att hylla en syn på individen och samhället som ligger mycket långt från den individualistiska stadskultur som är så stark i Sverige att den placerar oss som ”världens mest extrema land” i World Values Survey.

Jag tycker att det med all önskvärd tydlighet visar varför kulturmönster spelar en mycket viktig roll i formandet av våra värderingar, medan kultur i betydelsen etnicitet är tämligen oviktigt.